{"version":1,"type":"rich","provider_name":"Libsyn","provider_url":"https:\/\/www.libsyn.com","height":90,"width":600,"title":"L\u00e4rdomar om den svenska arvsskatten","description":"Den svenska arvsskatten avskaffades 2004. Det fanns en rad problem med skatten, som att den den var progressiv och hade l\u00e5ga grundavdrag och i likhet med andra l\u00e4nder inbringade skatten i Sverige f\u00f6rh\u00e5llandevis sm\u00e5 int\u00e4kter: aldrig mer \u00e4n cirka tre miljarder kronor, ungef\u00e4r 0,1 procent av BNP.  Det konstaterar forskaren Sebastian Escobar-Jansson, som i den h\u00e4r studien f\u00f6r SNS unders\u00f6ker vilka l\u00e4rdomar vi kan dra fr\u00e5n den svenska arvsskatten s\u00e5 som den s\u00e5g ut f\u00f6re avskaffandet. Studien tyder p\u00e5 att alla storlekar p\u00e5 arv underrapporterats, men att de stora arven underrapporterats mer och ber\u00e4kningar tyder p\u00e5 att den genomsnittliga skattebetalningen skulle ha varit 30\u201270 procent st\u00f6rre om arven inte hade underrapporterats. Sverige \u00e4r i dag ett av f\u00e5 l\u00e4nder inom EU-15 som inte har en arvsskatt. Enligt f\u00f6rfattaren g\u00e5r det inte att uttala sig om vilken effekt en arvsskatt har f\u00f6r ett lands samlade offentliga finanser p\u00e5 l\u00e4ngre sikt. Anledningen \u00e4r att det bland annat saknas empirisk forskning kring hur stora effekterna av en arvsskatt \u00e4r p\u00e5 syssels\u00e4ttning och sparande i ett lands ekonomi. I det h\u00e4r seminariet fr\u00e5n SNS belyser Sebastian Escobar-Jansson argument b\u00e5de f\u00e5r och mot en beskattning av arv. ","author_name":"SNS Kunskap","author_url":"https:\/\/sns.se","html":"