{"version":1,"type":"rich","provider_name":"Libsyn","provider_url":"https:\/\/www.libsyn.com","height":90,"width":600,"title":"#76 Ett crisprigt avsnitt om gentekniska saxar","description":"\u00c5rets nobelpristagare i kemi har hittat en mekanism i bakterieceller, som bakterierna anv\u00e4nder f\u00f6r att klippa s\u00f6nder angripande DNA-molekyler. En mekanism som vi m\u00e4nniskor kan utnyttja f\u00f6r att g\u00f6ra precisa \u00e4ndringar i generna hos i stort sett vilken art som helst. I det h\u00e4r avsnittet pratar vi med Emmanuelle Charpentier, som tillsammans med Jennifer Doudna f\u00e5r ta emot Nobelpriset i Kemi 2020. Vi f\u00e5r veta hur gensaxen CRISPR\/Cas9 fungerar och hur det kommer sig att n\u00e5gonting som finns hos bakterier kan bli ett verktyg f\u00f6r forskare. Varf\u00f6r vill man klippa i gener? Det finns anv\u00e4ndningsomr\u00e5den b\u00e5de inom det medicinska omr\u00e5det, inom v\u00e4xtf\u00f6r\u00e4dling och djuravel och inom grundforskningen om vilken roll olika gener spelar. I slutet av avsnittet ringer vi upp f\u00f6rfattaren Torill Kornfeldt som skrivit om t\u00e4nkbara till\u00e4mpningar av CRISPR\/Cas9, i boken M\u00e4nniskan i provr\u00f6ret, och fr\u00e5gar vad hon tycker om \u00e5rets val av Nobelpristagare i kemi. ","author_name":"RadioScience","author_url":"http:\/\/www.radioscience.se","html":"